I:4

                                                                             (synlighet)

Utvecklingen från 1800-talet över 1900-talets modernism har starkt intresserat sig för den visuella sidan av skriften, av boksidans möjligheter. Ett tidigt exempel är Mallarmés Ett tärningskast (1897) som helt bygger på boksidans arkitektonik, ett annat och senare exempel är Joyces Finnegans Wake (1939), ett verk som bygger på en långt driven skriftlighet som förmår gestalta ett skriftlöst medvetande i tryckt text. Skrifthistoriker som Elisabeth Eisenstein, Walter J. Ong och Friedrich Kittler har beskrivit denna visualiserings historia i termer av teknologisk förändring och kontroll, där skriften genom grafiska förvandlingar individualiserats och bringats under ett slags intrikat kontroll med hjälp av avancerade skriftteknologiska landvinningar. Förhållandet mellan poetisk diskurs och nya skriftkulturella möjligheter har på ett genomgripande sätt öppnat för oprövade praktiker, för nya former av språkproduktion som med nödvändighet förändrar de poetiska uttrycksmedlen (utan att garantera någon kvalitetshöjning).

::: Vidare till nästa avsnitt