Våra klockor visar ingen tid, våra sextanter ingen solhöjd och våra kompasser ingen riktning. Det är som vore vi här långt under havets yta, i ett obestämbart, genomskinligt, lätt skillrande lufthav. Atmosfärens kretsar rör sig runt en fast och stadig bana och formar täta, regelbundna, geometriska mönster. Den malmfulla tonen ljuder oavlåtligt ur de mörka djupen och kommer våra redskap och instrument att skälva.




30:51, text på kortet: Umluspens kraftstation, Ume älv. – – – 30:52, text på kortet: Kungl. Vattenfallsstyrelsen, Umluspens kraftstation, Generatortop i maskinsalen. – – – Stora versioner av bilderna här.


Under åren 1939–1941 utkommer Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk, i fyra volymer. Handboken är utarbetad av Vattenfallsverkets byråingenjör Enar Eskilsson och innehåller mängder av glänsande maskinpoesi. Här citat ur ett avsnitt om kraftverksgeneratorns konstruktion (vol. II, s. 23ff.):


En synkronmaskins stator kan sägas bestå av tre huvuddelar: kärna, lindning och stomme.

Statorkärnan utgöres av en ring, statorringen, sammansatt av hela eller vid större diameter segmentformade, från varandra isolerade plåtar. Dessa ha utefter den inre periferin utstansade spår, i vilka lindningen förlägges. Utefter den yttre periferin ha plåtarna laxstjärtformiga urtagningar. Därigenom kunna de medelst laxkilar fasthållas vid stommen, som har till uppgift att uppbära plåt, lindning och kåpor.

[– – –]
Ledarna äro förenade till härvor. En härva säges bestå av två härvsidor. Med härvsida menas en grupp av ledare i samma spår och hörande till samma fas. Härvorna äro sinsemellan förenade genom härvförbindningar på maskinens framsida, som i detta fall utgör kopplingssidan. På baksidan följas härvorna åt, två och två, och de därav erhållna härvgrupperna äro förlagda i två plan, ett yttre och ett inre. På samma sätt bildas på maskinens framsida ett yttre och inre plan av lindningen, men dessutom tillkomma förbindningarna.

[– – –]

Polkärnorna utföras vanligen av stålgjutgods. De fastsättas vid ringen antingen medelst bultar eller medelst laxning. Polplattorna utföras antingen massiva av stålgjutgods eller också av intill varandra lagda tunna plåtar (laminerade polplattor). Vid öppna spår i statorn är det oftast nödvändigt, att polernas mot luftgapet vända del är laminerad, för att tillsatsförlusterna på grund av flödets pulsation ej skola bli alltför stora. Undantag förekomma, då luftgapet är stort i förhållande till spårdelningen.



Lotta Lotass ::: Kraftverk ::: Autor Eter 2009